Jag tänkte bara väldigt kort reflektera kring utförsäljningarna av offentlig egendom. Just nu slaktas det gemensamma ägandet och såväl företag som allmännyttan säljs ut i rasande tempo. Vi flera tillfällen har vår partiordförande, Mona Sahlin sagt att det inte går att få tillbaka det som säljs ut. TRAMS säger jag. Klart det går! Jag tänkte tydliggöra det detta med att citera Kapital 1 i vårt parties stadgar "Partiets ändamål".
"All makt i samhället måste utgå ifrån de människor som tillsammans bildar samhället. Ekonomiska intressen har aldrig rätt att att sätta gränser för demokratin; demokratin har alltid rätt att ange vilkoren för ekonomin och sätta gränser för markanden"
Alltså, vad vi ska äga och inte äga är en politisk fråga. Det finns alltid möjlighet att reglera vad vi ska äga och inte äga gemensamt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Så du vill alltså att man skall beslagta privata tillgångar enligt kommunistisk modell?
Det är skönt att borgligheten håller en så hög intellektuell nivå...
Min poäng är att det genom historien alltid har varit fullt möjligt att reglera vad som ska ägas och inte ägas gemensamt. Sedan om man köper tillbaka det som sålts ut eller använder sig av expropiering mot en fastställd summa, spelar mindre roll.
Som du säkert vet används den här metoden redan idag, samhället har rätt att tvångsinlösa egendom som är viktig för samhällets utveckling. Exempelvis hus som står i vägen för en motorväg. I vår ideologi tycker vi att det är viktigt att skolor och sjukhus ägs offentligt för samhällets utveckling.
Erik Berg skriver väldigt välformulerat om ämnet också, rekomenderas varmt.
http://tinyurl.com/3y8f6o
Det är skönt att socialisterna har så realistiska och genomförbara förslag ...
Samhället har inte rätt att tvångsinlösa privata företag. Skulle man ge sig på att försöka det kan man kallt räkna med företagsflykt och handelsbojkotter. Vilka privata företag vill verka i ett land där man riskerar att få sin tillgångar beslagtagna? Iofs är det väl inget problem för er socialister eftersom ni ändå inte vill att det skall finnas några privata företag. Hur bra er planekonomi fungerat i de länder som försökt sig på det råder det inga som helst tvivel om ...
Hmm, vi får sluta kasta sarkasmer på varandra ;)
Vem är det som bestämmer vad samhället har rätt att göra? Enligt mig borde det vara människorna själva. Enligt dig så skulle det vara någon helig lag att demokratin ska begränsas. Naturligtvis är jag för minoritetsskydd och liknande men just i det här fallet är det ovidkommande.
Sen tror jag du förstår att det självklart inte handlar om att tvångsinlösa alla företag, bara de som är viktiga för samhället. Exempelvis kräver SSU återförstatligande av SJ och järnvägstrafiken. Det gör förövrigt även brittiska Labour.
Jag tycker det är jättebra med privata företag, däremot tycker jag att arbetstagare ska ha ett stort inflytande över produktionen, demokratin borde gällla 8-17 på dagarna också.
Det var inte mer än 35 år sedan vi faktiskt diskuterade det här seriöst, då ville även Folkpartiet och Centerpartiet utveckla sådanna modeller, för att sprida ägandet.
Nåja, nu kom vi lite off-topic. Poängen är att eftersom jag får minna mig i att borgligheten faktiskt säljer ut min egendom till underpriser så ser jag det som min självklara rätt att köpa tillbaka den för samma pris.
Äganderätten måste ha ett starkt skydd i en rättstat. Det är en mänsklig rättighet som inte skall vara underställd demokratiska beslut:
"Artikel 17
1. Envar har rätt att äga egendom såväl ensam som i förening med andra.
2. Ingen må godtyckligt berövas sin egendom."
T.ex. tvångsinlösningen till underpris av judars egendom i nazi-Tyskland var ju beslutad i god demokratisk ordning av de folkvalda skulle då tydligen vara OK.
Sen ställer man sig frågan vilka företag som skall bedömas vara viktiga för samhället och kan bli föremål för tvångsinlösning. Är det t.ex. inte väldigt viktigt med livsmedelsförsörjningen i samhället? Mat är ju i alla fall ett betydligt mer grundläggande och viktigare behov än tågresor. Då borde man ju i konsekvensen prioritera att tvångsinlösa böndernas gårdar och överföra de till "folket"!
Det är inte "borgerligheten" som säljer ut statliga företag, det är staten. De avtal som staten gör med privatpersoner och företag måste i en rättsstat fortsätta gälla även om det sker ett regeringsbyte. Staten skall ha lika lite rätt att få köpa tillbaka sålda tillgångar, om det inte är avtalet, till samma pris som du som privatperson skall ha rätt att kräva att få köpa en bil till samma pris som ägaren gav (skulle ju vara en lysande affär om ägaren köpt en rishög billigt och renoverat den till toppskick).
Skicka en kommentar