Snöfall på Mars!

Bortsett ifrån politik så är jag grymt intresserad av rymden och andra planeter, vilket gör att idag är en extra rolig dag. NASAs laboratorium på vår grannplanet Mars har nämligen upptäckt att det snöar på den röda planeten! Otroligt häftigt tycker jag, det får tankarna att börja snurra om att vi en dag kommer leva och verka på många planeter. Hoppas verkligen jag hinner uppleva rymdturism innan man kolar.

Halvtid med högern

Här kommer SSUs lilla film om högerns två år vid makten - en liten rekapitulering av vad som hänt (och vad som inte hänt...)

Solidaritet med cyklonoffren

Årets stormsäsong i Karibbien har varit ovanligt svår, tre-fyra svåra oväder på bara några veckor har bland annat förstört 80% av alla hus på Turcs och Caicosöarna. I Haiti har mer än 500 människor mist livet i stormen och på Kuba har fler än 300 000 hem raserats, för första gången på årtionden har tropiska stormar också skördat liv på i landet. Stormarna har också slagit till mot USAs sydkust där de sedan tidigare stormdrabbade kustsamhällena åter fått evakuerats.
Jag vill så klart inte göra några politiska poänger av tragedin men skillnaden i hur starkt ett samhälle är blir så tydligt i sådanna här situationer, dödsfallen på Haiti skulle kanske kunnat ha undvikits ifall samhället hade varit starkt och kunnat organisera bättre skydd.
Vi måste alla arbeta för att fler länder i Karibbien skapar starka samhällen där alla tas omhand även i stormtider.

Internationellt trams

Ja, så har då vår International haft kongress igen, denna gång i det vackra Aten. Än en gång har svensk socialdemokrati försuttit chanserna att driva på en radikal socialdemokratisk politik på internationell nivå. I dokumentet om världsfred som antagits kan man läsa det som pågår just nu i Irak inte alls är en ockupation utan en utveckling mot fred och demokrati. Dokumentet ignorerar helt det faktum att USA invaderade landet, något som bland annat Jan Eliasson uttryckt är svenska Socialdemokraternas åsikt. Mycket märkligt.

Jag gillar tanken bakom Internationalen, att samordna progressiva rörelser överallt i världen för att ställa gemensamma krav är en jättebra idé. Lite tråkigt att det inte funkar i verkligheten dock. Dessutom har dom ju faktiskt en grymt snygg logotyp.

Äkta partidemokrati

Enligt rapporter så har mer än 2,5 miljoner medlemmar i Venezuelas Förenade Socialistparti (PSUV) deltagit i partiets interna val för att att välja vilka som ska ställa upp i höstens regionalval. Bortsett ifrån 'Wow' vet jag faktiskt inte riktigt vad jag ska säga. Det är så häftigt och så otroligt overkligt att ett parti kan mobilisera så många medlemmar. Det vittnar om äkta folkrörelsedemokrati! Vi socialdemokrater borde följa PSUVs exempel och öppna upp valprocessen inför 2010 så att fler medlemmar kan delta. När Socialistpartiet i Frankrike höll egna interna val om vem deras presidentkandidat skulle bli blev det också en massiv uppslutning av medlemmar.

Vår partidemokrati måste förnyas och breddas - låt oss ta lärdom av våra syskonpartier runt om i världen som jobbar med ökad medlemsinflytande. Det är helt klart en valvinnare.

Mer information om PSUVs val hittar du här.

Roliga Klubben

Vi har bestämt att starta Roliga Klubben, en klubb för oss som vill ha roligt ihop helt enkelt. Ett antal glada Gävle-bor kommer redan nästa månad att sätta detta i praktiken genom picknick och chokladprovning. I framtiden kommer vi alltid ha en dag i månaden avsatt för att göra roliga saker.

Ett annat samhälle är möjligt

Det blir inget långt ideologiskt inlägg utan endast en enkel länk. Sprang på en artikel i Sydkusten, en blaska för svenskar som bor i Spanien. Iallafall, de hade en artikl om byn Marinaleda där frihetliga kommunister styrt sedan 1979 och lyckats skapa ett samhälle med princip noll arbetslöshet och bra levnadsvilkor. Skulle detta vara en omöjlighet att genomföra i resten av världen? Tror inte det!

http://www.sydkusten.es/engine.php?articleId=10577%A7ionId=71

Medlem - inte supporter

Någon kanske uppmärksammande att jag hade med en insändare i vår partitidning, AiP, förra veckan. Där kritiserade jag den nya vårkampanjen, som har temat "Värva en supporter". När jag skrev insändaren hade jag inte sett materialet utan bara läst kampanjdokumenten och jag får väl erkänna att det inte var så illa som jag först trott. Men mycket av min kritik står jag fast vid, det är en värdeförskjutning i hur man ser på de som engagerar sig i vår rörelse. Idag finns en tänk där man har ett uppifrånperspektiv på varför man bör vara medlem. Någonstans får jag intrycket av att 68:an (partihögkvarteret alltså) vill ha supporters för sina mediautspel hellre än gräsrotsmedlemmar.

Många säger att modellen med geografiska klubbar i bostadsområdet och på arbetsplatsen är utdöende. Jag är beredd att hålla med, men inte på grund utav att de är otidsenliga - utan för att de är illa skötta och inte för det stödet ifrån centrala organisationer som de behöver. Min vision (och partiprogrammets) är att utöka demokratin, då måste våra medlemmar vara aktiva och aktivt delta i samhällsdebatten. Vi måste dessutom sätta den lokala S-föreningen i centrum. Medlemsmöten måste bli det forum för debatt och beslut som det var tänkt som. När jag som medlem känner att min röst räknas och får delta aktivt i beslut - ja då blir medlemskapet värt någonting. På det sättet blir vi åter en folkrörelse, inte genom flashiga kampanjer.

Stoppa utvisningen av Enayatulla Adel!

Imorgon skulle Enayatulla Adel flygas till Afghanistan, endast ett fax med hot om fördömmande ifrån UNHCR, FNs flyktingorgan, kunde avvärja utvisningen i sista sekund. Adel hämtades brualt av polis i sin lägenhet i Hofors på torsdagsmorgonen - utan någonsom helst förvarning. Genom ett massivt folkligt stöd kunde över 100 personer på fredagen sluta upp i ett demonstrationståg i Gävle där Adel hölls inlåst på Migrationsverkets Förvaringsavdelning (Ja, det heter så).

I april kommer ett beslut om att stoppa avvisningar till Afghanistan att diskuteras, med hänvisning till säkerhetsläget där. Intill dess visar Migrationsverket sitt totala förakt mot humanism och mänskliga rättigheter genom att försöka utvisa så många som möjligt, 500 personer sitter idag inlåsta på olika anstalter runt om i Sverige och man vill skicka ut 1 400 snarast möjligt.

Det är inte acceptabelt att Sverige, som förövrigt understödjer kriget i Afghanistan genom vapen tillverkade av Bofors, ska skicka tillbaka oskyldiga människor till den misär som väntar dem.

Alla människor runt om i Sverige som fortfarande hyser någon form av medmänsklighet kvar i dessa kalla tider måste protestera mot den inhumna flyktingpolitiken!

Rapport ifrån Gävle arbetarekommuns årsmöte

Ja, så var det över. Ännu ett år, ännu ett årsmöte. Jag har aldrig varit särskilt förtjusta i dem, speciellt inte när det är partiet som anordnar. Själv tror jag det är ett feltänk när man lägger så mycket vikt på dem. Som vanligt bråkade man om vem som skulle vara ordförande, "oppositionen" inom fackförbunden förespråkade annan kandidat än valberedningen. Lite oväntat blev det en ganska stor förlust, 42 mot 91 för valberedningens kandidat.

Inte för att det hade spelat någon roll.

Många talade väl om vilka fina personer dessa både herrar var men ingen vågade ta tag i de riktiga frågorna; varför vi är så usla på att värva medlemmar, varför så få deltar i den regelbundna verksamheten, varför vi i flera frågor för en socialliberal politik i kommunen. Istället för att presentera ett klart och tydligt program för förändring så blir det istället en maktkamp mellan olika intressen inom partiet.

Just nu är jag väldigt trött och lite desillusionerad, någon mer borde väl ändå förstå problemen vi har? Förhoppningsvis kan de närmaste veckornas arebete där vi har flera riktigt bra grejer på gång roda bot på det.

SSU i Ljusdal

Har spenderat dagen tillsammans med Jytte och förbundet samt Daniel och Fanny med att kampanja på Slottegymnasiet i Ljusdal - det gick väl helt okej bortsett från att när vi lämnade så kom det in en hel drös med elever som vi aldrig hann prata med, alltid lite trist. Men vi värvade iallafall några medlemmar och Jytte hamnade på i TV och tidningen. Om en timme ska jag hålla en träff för nya och gamla medlemmar här där vi ska försöka dra igång verksamheten igen. Vikten av att ha verksamhet nära där man bor/går i skolan är så otroligt viktigt - därför räcker det inte med ett starkt distrikt, vi måste också ha starka SSU-klubbar som bedriver lokal verksamhet. Utan dem så går det åt skogen... Vi har fyra kommuner i länet som saknar aktiv SSU-klubb, förhoppningsvis kan vi halvera den siffran innan våren är slut.

Imorgon ska jag upp hit igen för att besöka Öjeskolan, 30 mil per dag är lite svettigt men vad gör man inte för kampen.

Hotet mot mellanösterns enda demokrati

Låt oss alla fördömma palestinierna en gång till eftersom de tydligen vågar sätta sig upp mot Mellanösterns enda demokrati. (video)

Personlig reflexion

Om 40 minuter blir jag 23, det är ganska overkligt. Vart tog 90-talet vägen egentligen?

Varför ägande är viktigt

I dagarna kom förslaget till en utförsäljning och styckning av Apoteket AB, det statliga företaget som säljer receptbelagda och repceptfria läkemedel i Sverige. Vi vet ju alla att det handlar ideologi så låt oss skippa skitsnacket med "bättre service" och liknande - det är inte det som det handlar om. Som socialister ska inte det vara vår angreppspunkt mot borgligheten. Vi ska försvara rätten till ett folkligt ägande av stora delar av produktionsmedlen, för att säga det i lite mer marxistiska termer.

Varför i all världen är det då viktigt att samhället äger, funkar det inte så länge man sätter upp vilkor och spelregler? Det beror helt på vad man är ute efter, ett välfärdsystem kan fungera någorlunda när det drivs av privata aktörer, det har vi sett i resten av världen även om det fungerar bättre med gemensamt ägande. Nä, vad det handlar om är makt, makt över ekonomin.

Som socialist vill jag verka på ett mer demokratiskt samhälle, ett utökat demokratibegrepp som innefattar ekonomisk demokrati eller låt oss kalla det arbetsplatsdemokrati. De som faktiskt sköter arbetsplatsen bör ha ett stort inflytande över vad de producerar, oavsett om det är en vårdtjänst eller om de tillverkar bilar på Volvo. De som äger, kapitalisterna, är naturligtvis motståndare till detta eftersom de har makten i samhället just genom att de kontrollerar produktionen och vinsterna därifrån. Det är den klassiska konflikten som genomsyrat hela industrisamhället och som är grunden för varje strejk, lock-out, politisk rörelse, revolution eller reform som hänt de senaste 150 åren.

I ett samhälle som staten äger kan man minska den här konflikten. Både genom att ge de som arbetar rätt till medbestämande och genom att man styr om produktionen till samhällsnyttiga saker. Dessutom kan skatteintäkterna ifrån dessa företag användas för progressiva syften. Notera ordet kan i meningen ovanför. Det är ingen regel, något som exempelvis det statliga bolaget Vattenfall bevisar då de investerar i smutsig kolkraft samtidigt som vi alla vet att det är samhällsnyttigt att avveckla kolkraften.

När en progressiv kraft kommer till makten i ett samhälle som äger så kan den snabbt förvandla dessa företag till exempel för hur framtidens produktion ska se ut.

Detta är en aspekt av ägandefrågan, det finns många fler.

---
Inom socialdemokratin finns en konflikt mellan statssocialister och folkrörelsesocialister där diskussion är om man ska bygga upp socialistiska och självförvaltande rörelser som äger företag eller om staten ska göra det. Jag lutar nog mer åt den senare då företag som vi själva äger aldrig är något en borglig regering kan ta ifrån oss.

Demokratin och organisationen

Jag har skrivit om det här tidigare men vill upprepa en central tes jag har, att vi måste återta folkrörelselinjen inom partiet och arbetarerörelsen. Vi lever i en tid då vi vänt oss ifrån vår gamla samhällssyn där demokratin ska genomsyra samhället till att anamma liberal demokrati där vi väljer representanter var fjärde år som vi knappt kan påverka. Våra representanter, framför allt på lokal och regional nivå, verkar tyvärr vara dåligt skolade i vad deras uppdrag egentligen är - just innebörden i att vara representant, vem man representerar.

Jag blir lika chockad varje gång någon förtroendevald förklarar att hans eller hennes lojalitet ligger gentemot kommunen, inte mot arbetarekommunen. Tyvärr händer det här ganska ofta vilket kanske är en av förklaringarna till vår nedgång.

Låt mig förklara, i en S-grupp för en kommunfullmäktige sitter mellan 10 och 50 personer och bestämmer kommunens politik, i de flesta frågor utan att gå till Arbetarekommunen för rådgivning - i bästa fall dess styrelse. Detta, mina vänner, är liberal demokrati. Alltså att vi väljer ett antal ledamöter som får bestämma bäst dom vill.

Det är liberal demokrati eftersom den begränsar demokratin till att omfatta hela samhället, istället för reell demokrati där människor samlas i partier och bestämmer demokratiskt vad vi ska tycka så får vi saker som "medborgarförslag" där allmänheten kan lämna in förslag till "politikermassan". Vi mot dom. Politiker lyssnar aldrig på oss. Dom vill bara sko sig själva.

I en folkrörelsedemokrati har medborgare en direkt rättighet, och skyldighet, att påverka sin vardag genom möten, diskussion och votering. Precis såsom vår partikongress lägger riktningen för våra riksdagsrepresentanter ska ju våra lokala arbetarekommuner lägga riktningen för fullmäktigegruppen i kommunen. Om en motion om att inte lägga ner en skola går igenom arbetarekommunen ska banne mig ledamöterna följa denna - även vi som inte sitter i fullmäktige får ju ta vårt ansvar och inse att ibland måste man prioritera och då kanske något annat måste ryka istället. That's life liksom. Skillnanden är att istället för en liten grupp så får alla genom partiföreningar chansen att påverka samhället. Det är demokrati helt enkelt.

Svenska folket får den regering den förtjänar är ett talesätt och jag är helt övertygad om att inte basen, medlemen, "massan" bestämmer vad våra förtroendevalda ska göra så kommer de tyvärr hitta på egna saker som då och då, hur ofta beroende på personens duglighet, kommer gå emot majoritetens vilja.