måndag 7 januari 2008

Demokratin och organisationen

Jag har skrivit om det här tidigare men vill upprepa en central tes jag har, att vi måste återta folkrörelselinjen inom partiet och arbetarerörelsen. Vi lever i en tid då vi vänt oss ifrån vår gamla samhällssyn där demokratin ska genomsyra samhället till att anamma liberal demokrati där vi väljer representanter var fjärde år som vi knappt kan påverka. Våra representanter, framför allt på lokal och regional nivå, verkar tyvärr vara dåligt skolade i vad deras uppdrag egentligen är - just innebörden i att vara representant, vem man representerar.

Jag blir lika chockad varje gång någon förtroendevald förklarar att hans eller hennes lojalitet ligger gentemot kommunen, inte mot arbetarekommunen. Tyvärr händer det här ganska ofta vilket kanske är en av förklaringarna till vår nedgång.

Låt mig förklara, i en S-grupp för en kommunfullmäktige sitter mellan 10 och 50 personer och bestämmer kommunens politik, i de flesta frågor utan att gå till Arbetarekommunen för rådgivning - i bästa fall dess styrelse. Detta, mina vänner, är liberal demokrati. Alltså att vi väljer ett antal ledamöter som får bestämma bäst dom vill.

Det är liberal demokrati eftersom den begränsar demokratin till att omfatta hela samhället, istället för reell demokrati där människor samlas i partier och bestämmer demokratiskt vad vi ska tycka så får vi saker som "medborgarförslag" där allmänheten kan lämna in förslag till "politikermassan". Vi mot dom. Politiker lyssnar aldrig på oss. Dom vill bara sko sig själva.

I en folkrörelsedemokrati har medborgare en direkt rättighet, och skyldighet, att påverka sin vardag genom möten, diskussion och votering. Precis såsom vår partikongress lägger riktningen för våra riksdagsrepresentanter ska ju våra lokala arbetarekommuner lägga riktningen för fullmäktigegruppen i kommunen. Om en motion om att inte lägga ner en skola går igenom arbetarekommunen ska banne mig ledamöterna följa denna - även vi som inte sitter i fullmäktige får ju ta vårt ansvar och inse att ibland måste man prioritera och då kanske något annat måste ryka istället. That's life liksom. Skillnanden är att istället för en liten grupp så får alla genom partiföreningar chansen att påverka samhället. Det är demokrati helt enkelt.

Svenska folket får den regering den förtjänar är ett talesätt och jag är helt övertygad om att inte basen, medlemen, "massan" bestämmer vad våra förtroendevalda ska göra så kommer de tyvärr hitta på egna saker som då och då, hur ofta beroende på personens duglighet, kommer gå emot majoritetens vilja.

4 kommentarer:

Pepparn sa...

Hej på dig, ser att du fått upp ångan igen!
Jag har läst ditt inlägg och jag funderar...
Liberal demokrati..
är det inte så att s-gruppen har "beredningsmöten" innan fullmäktig. Här diskuterar och enas man om den strategi som ska gälla för fullmäktige. Dessa personer är ju framröstade av basen, massan som du kallar folket.
Jag skulle gärna vilja ha en bra förklaring på den organisation du kallar reell demokrati. Hur ska man behandla enskilda frågor?
Grattis i förskott!
Kram syrran.

Jonas Ryberg sa...

Jo, kände att jag behövde något.

Så här tror jag, "liberal demokrat", eller västerländsk demokrati eller vad man nu vill kalla det är naturligtvis väldigt bra, alla får ju chans att rösta och så.

Problemet är att det blir ungefär som att välja en kung var fjärde år, idag har vi inte någon direkt påverkan över våra politiker emellan val. Det tycker jag är ett problem, för jag tror vi skulle få in så otroligt mycket mer idéer och kompetens om fler människor fick vara med och bestämma. Självklart sitter tjänstemän och förtroendevalda på en massa viktig spetskunskap men det står ju inte emot att fler människor får påverka.

Sen ska man naturligtvis inte ha möten om varenda liten detalj, det blir ju övermäktigt - där ger vi våra valda ett förtroende. Men i större frågor borde vi bredda diskussion/beslutet.

Idag är förhållandet medborgare - politiker. Vi mot dom. Både du och jag har svurit åt politiker säkert flera gånger, det här är ett sätt att ge möjlighet att själv ta ansvar också. Så att man verkligen kan känna att vi tillsammans med min förtroendevalda jobbar för mitt lilla område.

För du vet ju bäst hur Kinnarumma bör fungera, inte nån på kommunhuset. Alltså bör ju ni som bor där få mer att säga till om.

Anonym sa...

Folk är för slappa, de engagerar sig inte i politiken trots att det finns all möjlighet i värden. Men när man påverkas negativt personligen t ex höjd dagisavgift etc så gnälls det och skrivs insändare. Undrar hur många som exempelvis går på politikercafé i sätila? Det hörs ju en del gnäll på byn i alla möjliga frågor. Hur skall vi få folk att engagera sig?

En annan fråga, vad är en "större fråga"? Du skriver ju det, det kanske är olika för olika människor och vem skall dra gränsen? Pellby? Tillåt mig skratta./ Henrik C

Jonas Ryberg sa...

Henrik C,

Mark tycker jag har ett förhållandevis gott politiskt klimat, många insänare i Markbladet och så. Jag gick på Politikerträffarna för några år sen när de hölls på gymnasiet, var ändå hyffsat många där.

Tror inte direkt man kan förvänta sig något mirakel men det händer då definitivt inte ifall man inte ger de rätta förutsättningarna.

Sen när det gäller vad som är "större frågor" får man väl sätta upp regler för det och om folk nu vill diskutera småsaker så är det väl inget problem egentligen - så länge det inte tar allt för lång tid bara.